När en hel fasad rasade från ett flerfamiljshus i Uddevalla i med ett dån som en boende beskrev som en bomb, aktualiserades en fråga som fastighetsägare och förvaltare sällan tänker på: hur kontrolleras egentligen de kramlingar som håller fasadmaterialet på plats?
Kramlingar kallas ibland även fasadankare eller konsoler. Det är de mekaniska infästningar som bär upp puts, klinker, natursten, tegel eller skivmaterial på en byggnads ytterväggar.
De är ofta gjorda av rostfritt stål eller galvaniserat järn och borras eller gjuts in i den bärande konstruktionen bakom fasadskiktet.
Kramlingar dimensionerade för att klara vindlaster, egenvikt och temperaturrörelse i decennier. Men korrosion, felaktig montering och eftersatt underhåll kan kraftigt förkorta livslängden utan att det syns.
Under 1960- och 1970-talet uppfördes hundratusentals lägenheter och kontorsbyggnader i Sverige i ett rasande tempo.
Materialtillgång, kostnadstryck och tidens normer innebar att kramlingar och fasadankare ofta tillverkades av obehandlat järn utan rostskydd av något slag.
I dag, femtio till sextio år senare, befinner sig dessa kramlingar i slutet av sin tekniska livslängd eller redan förbi den.
Byggnader uppförda mellan 1955 och 1980 med tunga fasadelement av betong, natursten eller klinker bör betraktas som högriskfastigheter tills motsatsen bevisats genom provtagning.
Obehandlade järnkramlingar från 1960–70-talet kan ha förlorat hela sin bärkapacitet utan att det framgår vid okulär besiktning. Fasaden kan se intakt ut ända tills den lossnar..
En grundläggande okulär besiktning syftar till att identifiera synliga sprickor i puts, buktningar i fasadskiktet och rostutfällningar kring infästningspunkter.
För att verkligen bedöma kramlingsläget krävs kompletterande metoder.
Enligt Plan- och bygglagen (PBL) är det byggnadens ägare som ansvarar för att den är i sådant skick att den inte utgör fara för personer eller egendom. Boverkets byggregler (BBR) och Boverkets konstruktionsregler (EKS) ställer krav på att fasadinfästningar dimensioneras och kontrolleras enligt Eurokod-normerna.
Enligt bostadsrättslagen ansvarar föreningen för husets yttre underhåll, inklusive fasaden och dess infästningar. Det räcker inte att fasaden ser fin ut, som styrelse är man skyldig att känna till konstruktionens skick på djupet.
Vi på Beve hjälper bostadsrättsföreningar i Malmö och hela Skåne med fasadgenomgångar.
En erfaren murare går systematiskt igenom fasaden, identifierar riskpunkter och ger er en tydlig prioriterad åtgärdslista, så att styrelsen vet vad som är akut, vad som kan vänta och vad som bara behöver bevakas.